Pink Portrait: Susanne Dunér – hårdvaruingenjör och tech lead

Text och bild: Maria Scharin

Susanne arbetar som hårdvaruingenjör och tech lead på Axis. I hennes roll ingår att hon synkroniserar mellan olika discipliner, stöttar och hjälper nya medarbetare, synkar mellan hårdvara och mjukvara, mekanik och konstruktion, är involverad i att hitta lösningar när det uppstår problem, och allmänt ser till att saker inte hamnar mellan stolarna.

Hon arbetar med två huvudprojekt: värmekameror och kameror som används i miljöer där det finns explosionsrisk. Det är inte kamerorna själva ska kunna hålla för en explosion, utan det handlar om att elektroniken inte ska kunna antända, t.ex. på en oljerigg eller på en fabrik som tillverkar mjöl.

Även om Susannes huvudsakliga uppgifter inte innehåller så mycket programmering, så poängterar hon att mycket av den programmering som sker idag kan göras mer effektiv om man förstår hur hårdvaran fungerar. 

– Det man mäter eller observerar händer i den riktiga världen, och den är analog. Sen måste det översättas och tolkas digitalt. 

Vikten av uppmuntrande lärare

Men det var ändå programmeringen som lockade Susanne in på det som skulle bli hennes yrkesbana. Det var en lärare på gymnasiet som brann för teknik (inte bara mjukvara). Det unika var hans passion för att inte släppa något förrän alla förstod. 

– Han lät det ta tid. Hade man ett problem så gav han sig inte förrän han hade lyckats förklara. 

Läraren ordnade det så att klassen fick åka på CeBIT-mässan (en stor elektronik- och IT-mässa i Tyskland). Genom mässan fick Susanne en ny inblick i teknikvärlden. Det var spännande med alla möjligheter, att se vad kan man skapa med hjälp av elektronik och IT.

Nyckeln till en inkluderande arbetsplats

Som kvinna i techbranschen har Att Susanne upplevt att bli bemött med en “lilla gumman”-attityd. På Axis har det dock aldrig hänt att hon känt sig annorlunda behandlad på grund av sin könstillhörighet. Det sitter i väggarna, i kulturen själv, att man behandlar varandra väl. Ledningen betonar att man ska hjälpa varandra, vara öppen och sträva efter gemenskap. 

– Både chefer och kollegor är måna om att alla ska må bra, och att man blir accepterad oavsett om man är utåtriktad eller om man kanske föredrar att sitta och grotta ner sig i sin teknik. 

Susanne trivs med att kunna samarbeta sina kollegor oavsett om det var det som var planerat.

– Om jag har lagt en halv dag på att hjälpa någon annan så ligger jag kanske efter med mitt eget arbete. Men då säger chefen att det för ju Axis framåt, och det är vad som är viktigt.

Susanne reflekterar över rekryteringsprocessen och att den ibland kan ta lite tid.

– Det är viktigt att de man anställer skriver under på företagets värderingar. Det är klart att den faktiska kompetensen är viktig, men om du har fel attityd så spelar det ingen roll hur kompetent du är.

Axis har ett Q-nätverk som är till för kvinnor men är inte exklusivt för kvinnor. De anordnar olika evenemang, som brown bag lunches med föreläsningar inom personlig utveckling, kommunikation och teknik. 

– Det är bra att företaget lägger resurser på detta för det ger tillfällen att ses över avdelningarna och knyta nya kontakter. 

En skillnad mellan kvinnor och män som Susanne ändå tycker sig kunna urskilja är att män har en tendens att ropa högre när något inte fungerar.

– Kvinnor kanske drar sig tillbaka mer, försöker lösa problemen själv istället för att säga ifrån, och därför kanske känner sig bortglömda. Det är något som ledningen i mansdominerade företag kan vara uppmärksam på.

Läs fler Pink Portraits här »

Är du eller känner du någon som jobbar med IT och vill dela med dig av din resa? Kontakta helen@pinkprogramming.se eller via LinkedIn!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *